Spelarporträtt: Filip Tronêt

Som ung stod han på Arosvallens läktare och hejade på sina hjältar, idag är han den hjälten själv för många unga VSK-hjärtan. Filip Tronêt är 26 år men har redan varit med om väldigt mycket som fotbollsspelare. Här berättar han om den omtumlande tiden i Allsvenskan, kampen mot skadorna och tankarna kring framtiden. 

Filip Tronêt kommer från en hängiven idrottsfamilj i Skultuna.
Hans uppväxt präglades av all form av idrott och en filosofi kring att behandla andra som du själv vill bli behandlad, ett tankesätt han lever efter än idag. 

– När jag växte upp var det idrott så gott som dygnet runt från att jag lärde mig att gå i princip. Idrott plus allmänt vett från föräldrarna, att respektera andra, är nog det viktigaste jag tagit med mig från min uppväxt, det har även hjälpt mig i min karriär, säger Filip. 

Poängspelaren tycker även att det finns andra orsaker till att han är där han är idag. Hans lugna personlighet och otroliga vinnarskalle menar han på är hans främsta karaktärsdrag och framgångsfaktor utanför fotbollsplanen.

– Min lugna personlighet har tagit mig framåt eftersom jag anpassar mig lätt i olika situationer som uppstår, istället för att stressa upp mig och kanske göra saker innan man tänker efter. Sen har jag en riktig vinnarskalle, har man det tror jag att man kan ta sig långt inom många områden, man behöver inte vara expert på allting men man kan ta sig en bra bit på vägen ändå, berättar 26-åringen. 

Vid ett tillfälle i sin karriär tycker Filip dock att han hade kunnat ha ännu mer is i magen, då när han var som hetast på marknaden, när han skrev på för IF Brommapojkarna. 

– Under den tiden fanns intresse för mig både högre upp i Allsvenskan och utomlands, men jag valde den tryggaste vägen. BP gav just då det bästa helhetskonceptet men hade man haft lite is i magen kanske något ännu bättre och större dykt upp, säger Filip och fortsätter:

– Jag tog kanske fel beslut där med tanke på att det blev som det blev, jag hade säkert kunnat få de skadorna jag fick i BP i en annan klubb också, men i slutändan blev det ju trots allt inte som någon av parterna hade tänkt sig. Det är lätt att vara efterklok men jag kommer garanterat tänka annorlunda om samma möjlighet dyker upp igen, då kommer jag våga mer, berättar Filip. 

Det var inte bara skadorna som gjorde tiden i Stockholm till en besvikelse för Filip. Han inledde positivt i klubben innan skadorna, men när han var rehabiliterad var speltiden minst sagt knaper. 

– När jag flyttade till Stockholm var jag på väg dit i min karriär som jag hade föreställt mig, jag fick speltid i Allsvenskan och det kändes bra. Sen pang kom korsbandsskadan och när jag var tillbaka från den satt jag så gott som bara bänk, berättar Filip och fortsätter:

– Inombords höll jag självklart inte med om klubbens beslut att inte spela mig, men jag har aldrig tyckt det varit värt att ta diskussionen om jag blivit petad, bänkad eller dylikt. Jag håller käften och gnuggar på istället. Vilket kanske inte alltid är rätt beslut men jag tycker man ska göra det på det sättet istället för att skapa oro i truppen. Hade jag tagit konflikten öppet med BP när jag så gott som bara satt bänk kanske det hade gått annorlunda, då kanske jag hade fått mer speltid men jag försökte visa det på träning istället, berättar Filip. 

Sen perioden i Stockholm har Filip Tronêt tagit sig tillbaka och har en väldigt fin säsong bakom sig. Just att ta sig tillbaka från skador till topprestationer på fotbollsplanen är något 26-åringen har mycket erfarenhet ifrån.

– Min största motståndare är min kropp, det dyker upp skador ut från det blå ibland. Men jag har aldrig gett upp trots att det varit många tunga skadeperioder, jag har fortsatt gnugga på och trott på att nästa chans kommer komma, förklarar 26-åringen.  

Filip Tronêtmenar på att hans största dörröppnare in i fotbollsvärlden är Kalle Granath när han tog upp en ofärdig Filip i A-laget som 16-åring. Utöver det så är det hans egen förtjänst att han är där han är idag. 

– Den stora dörren öppnades när Kalle gav mig självförtroende och speltid i A-laget, trots att jag inte var en av de bättre i laget. Det beslutet ledde till att jag tillslut blev en av de bästa, det var liksom där min seniorkarriär startade. Utöver den dörren skulle jag säga att det är min egen förtjänst att jag är där jag är idag, jag har jobbat hårt och trott på mig själv, förklarar 26-åringen.

Det är nu tio år sedan Kalle Granath plockade upp Filip i A-laget. Han tillhör, precis som då, VSK Fotboll och han trivs väldigt bra med det. 

– VSK är hemma för mig och det är alltid en ära att gå ut och spela matcher här hemma. Jag har en lång historia tillsammans med VSK. Att det är folk som åker ner till Trelleborg en söndag kväll för att se oss spela är helt fantastiskt. Så länge de kommer och stöttar oss kommer man vilja ge 110 procent för föreningen, säger Filip. 

Vad framtiden har att utvisa för den löpstarka mittfältaren vet han inte, men han stänger inga dörrar. 

– Jag är trots allt 27 år nästa säsong, men med tanke på den säsongen jag har bakom mig tycker jag att jag förtjänar att spela på en högre nivå än Superettan, så om möjligheten dyker upp är det självklart något man kommer överväga, berättar Filip och avslutar:

– Förhoppningsvis får man avsluta karriären i VSK någon dag, och förhoppningsvis på en högre nivå än där vi är idag, säger Filip Tronêt. 

Filips sju favoriter

Favoritfilm/serie: Game of Thrones

Musik: Gott och blandat 

Mat: Grillat

Favoritlag #2: Arsenal FC 

Resmål: Maldiverna

Tackling, assist eller mål: Mål

Smeknamn: Tronêt



Text: Hampus Lundskog
Bilder: Alexander Arntsen