Halmstad har den här kvällen haft en tillfällig men tydlig VSK-prägel. Timmarna efter matchen stötte jag på flera gamla supportrar som jag småpratade med, såg också barnfamiljer strömma ut från Hemköp, samtliga iklädda något grönvitt. Från ett hotellfönster hängde en dansk flagga med texten ”Mikkel”. Nästan surrealistiskt. Vilken insats vårt lag gav oss, vilken fantastisk grönvit tid vi befinner oss i.

Apropå matchen. Elvan, offentliggjord timmen före matchstart, var helt väntad. Matchinledningen så där hysterisk som bara en match med VSK kan vara. Efter 38 spelade sekunder låg första bollen i nätet bakom Elis Jäger. Hussein Carneils drömträff på en hörnvariant sände en och annan mörk påminnelse till Göteborgsmatchen före uppehållet.

Innan paniken hann få fäste kom emellertid kvitteringen. Mikkel Ladefoged stod för den. Ett hörnmål även den här gången, och dansken nådde utomjordisk höjd när han nickade in 1–1.

När VSK skakade av sig chockstarten skulle man komma att dominera första halvlek i stora stycken. Ladefoged och Taonsa hittade ett telepatiskt samarbete, medan mittfältsduon Diagne och Lushaku höll i taktpinnen. Många chanser skapades.

Efter 27 minuter kom en rättmätig utdelning. Ladefoged spelade fram Taonsa. Ivorianen tråcklade sig skickligt igenom och tryckte in 2–1. Ett snyggt mål som borgade för utmärkta förutsättningar inför matchens fortsättning.

VSK fortsatte att dominera spelet och efter 37 minuter fick vi ytterligare ett fint samspel mellan dansken och Taonsa. Den sistnämnda var på väg igenom men drogs ned av Halmstads André Boman med utvisning som följd.

Spontant kände jag att utvisningen skulle bli spiken i kistan. Grönvitt var så pass mycket bättre 11 mot 11, hur skulle det inte bli med en man mer? Gästerna blev dock avvaktande efter utvisningen och sista delen av halvleken onödigt svajig med tanke på utgångsläget. 2–1 stod sig vid halvtid. Ett bra läge för tränarstaben att samla sin grupp och göra sig redo för andra.

Tränare Alexander Rubin hade följande att säga:

– Starkt av laget att resa sig direkt efter det insläppta målet. Tycker vi agerar tryggt och litar på att vårt spel ska ge effekt, vilket det ganska snabbt gjorde. Fram till utvisningen presterar vi väl och leder rättvist.

Det framstod tydligt att VSK snackat ihop sig inför andra. Laget var påkopplat och utnyttjade faktumet att man var en man mer. Virvelvinden Taonsa var överallt, Ladefoged briljerade som target och rev sår i djupled. Chanser skapades konstant. Frilägen missades, stolpar träffades, straffar brändes. 2–1 hade kunnat, borde ha varit 5–1 eller 6–1 efter första 20 av halvleken. Jag överdriver inte.

Det var givetvis frustrerande med så många missade chanser. I den 63:e minuten kom äntligen ett förlösande mål. Taonsa satte 3–1 efter att för andra gången i matchen ha spelats fram av Ladefoged. Lushakus fina och inledande djupledsboll förtjänar också att nämnas.

Kul för Taonsa som kämpat med skadebesvär, fyra mål på de två senaste matcherna har han på sitt konto.

Sista delen av matchen präglades av många byten och kanske att det påverkade kvaliteten en aning. Sista tio försökte Halmstad med näbbar och klor att göra match av det hela, hade bland annat en frispark i stolpen samt något läge till.

Närmare än så kom däremot inte hemmalaget. 3–1 slutade matchen i VSK:s favör. Ett rättvist resultat och starkt av Grönvitt att inleda höstsäsongen så pass starkt.

Rubin:

– På det stora hela gör vi en bra andra halvlek, har den typ av kontroll vi önskar med det numerära övertaget och skapar tillräckligt med chanser för att göra fler mål. Vi får ta med oss den variation vi skapar chanser på och jobba vidare.

Många VSK:are hade rest till Halmstad för den här matchen. 520 hade intagit ståplats och ett hundratal fanns på sittplatssektionerna. Underbara scener utspelades efter matchen där ramsor sjöngs och fansen sjöng ”Vi är VSK” inför ett lyriskt lag nedanför.

Rubin:

– Väldigt fint att så många grönvita tagit sig till matchen. Stödet var otroligt bra matchen igenom och extra kul så klart att då få fira en seger tillsammans.

När jag nu skrivit klart den här texten är timmen sen men det är fortfarande ljust. I hotellrumsfönstret fladdrar alltjämt flaggan prydd med namnet Mikkel. I kväll njuter vi, om en vecka fortsätter äventyret med Degerfors hemma. Vi ses då!

Halmstads BK–VSK 1–3 (1–2)

Målskyttar: 1–0 (1) Hussein Carneil, 1–1 (4) Mikkel Ladefoged, 1–2 (27) Axel Taonsa, 1–3 (64) Axel Taonsa
Varningar, HBK: Oliver Kapsimalis, Rami Kaib. VSK: Victor Wernersson.
Utvisningar, HBK: André Boman. VSK: –
Domare: Fredrik Klitte
Publik: 6 003

VSK: Elis Jäger – Herman Magnusson, Philip Bonde, Victor Wernersson – Simon Gefvert, Mamadou Diagne (90+4), Ismet Lushaku (ut 83), Marcus Baggesen (ut 79) – Karl Gunnarsson (ut 79), Mikkel Ladefoged (90+4), Axel Taonsa

Ersättare: Anton Fagerström, Jonathan Karlsson (in 79), Jens Magnusson (in 79), Melvin Ljungqvist (in 90+4), Leonardo Caspari Bark, Lucas Sibelius, Jack Tagesson, Mattias Hellisdal (in 83), Musab Abdi Mohamud (in 90+4)

Henric Nilsson

Henric Nilsson är supporter och krönikör som på VSK Fotbolls hemsida delar sina egna åsikter och reflektioner.