Fotboll kan vara knepigt. Två brända straffar och åtskilligt med missade chanser utöver dem. Att matchen slutade mållöst svider givetvis.

Detta är en supportertext skriven av Henric Nilsson.

Det fanns frågetecken runt försvarsklippan Herman Magnusson som dragits med sjukdom, men när startelvan förkunnades var han med i den. Skönt. På bortastå hade drygt 200 fans tagit plats: Runt de närbelägna sittplats-sektionerna fanns ytterligare Grönvita redo att stötta sitt lag. Stark uppslutning sett till förutsättningarna.

Motståndarna Örgryte hade som bekant allt att spela för den här eftermiddagen, anmärkningsvärt nog valde hemmalaget att spela debutanten Alex Rahm i mål.
 Trots hemmalagets skarpa läge fick VSK kommandot  tidigt i matchen. Gästerna kändes större, starkare och hotade i och runt boxen.

Abdelrahman Boudah som hittat formen under hösten var riktigt  bra och mycket kreativ. Han friställde exempelvis Axel Taonsa i ett tidigt skede av matchen, Taonsa gjordes ner och tilldömdes straff. Tyvärr missade den gode Axel straffen. Boudah och Taonsa var annars högst sevärda i sitt samspel – vred ut och in på Örgrytes försvars vid flera tillfällen.

Först i slutet kom Öis in i handlingen och hade då en tillstymmelse till press. Sammantaget handlade det emellertid om en halvlek med klar bortadominans.  Det går att ha synpunkter på effektiviteten men över lag starkt av VSK att gå in med sådan energi och dominera så pass mycket sett till matchens omständigheter. Alexander Rubin: – Vi skapar mer än tillräckligt för att vinna, allt från straffarna till de målchanser vi radar upp. Tyvärr så hade vi denna gång inte förmågan att förvalta våra möjligheter, vilket vi givetvis är enormt missnöjda över.

Det VSK som tog sig an andra halvlek var ännu bättre än under inledningen av första. Dueller vanns och chanser skapades.  Jonathan Karlsson gjordes ner tydligt i straffområdet och straff två tilldömdes bortalaget.

Boudah gick fram till straffpunkten men även den här gången blev det en bom. Inte ofta ett lag missar två straffar under en match. Surt förstås men VSK fortsatte att dominera spelet. Anfallstrion med just Boudah, Taonsa och Jens Magnusson samverkade väl. Den kreative Magnusson hade flera fina framspelningar väl värda ett bättre öde.

VSK fortsatte att äga spelet även efter straffmissen. Det som saknades var distinkta avslut utifrån och definitiv spets sista tredjedelen.
– I besvikelsen kan vi konstatera att vi över lag står för en stark prestation i en match som på förhand är utmanande. Därtill tycker jag laget visade upp en fin mentalitet matchen igenom, fortsatte att prestera, trots de uteblivna målen, säger Alexander Rubin.

Örgryte försökte emellanåt med kontringar och hade tendenser till farliga chanser men VSK:s försvar agerade prickfritt och mestadels var hemmalaget rejält tillbakapressade. Den här matchen borde helt enkelt ha resulterat i VSK:s 14:e seger för säsongen.

VSK uppmätte ett xg på 3.35 och hade 21 avslut mot mål. Surt att övertaget inte kunde överföras i mål men matchen var ännu en stabil insats av VSK och en tapper supporterskara tackade av spelarna efteråt.
– Vi hade så gärna gett alla grönvita en tredje raka seger, men vi får helt enkelt blicka framåt och använda uppehållet på bästa sätt inför serieavslutningen, säger Alexander Rubin.

Örgryte IS–VSK 0–0 (0–0)

Mål: –
Varningar, ÖIS: Alex Rahm, Sebastian Lagerlund, William Kenndal, VSK: Herman Magnusson
Domare: Oscar Johnson
Publik: 4571
Startelva: Anton Fagerström – Jack Tagesson, Philip Bonde, Herman Magnusson – Simon Gefvert, Mattias Hellisdal (ut 66), Mamadou Diagne, Jonathan Karlsson (ut 82) – Jens Magnusson (ut 82), Axel Taonsa, Abdelrahman Boudah

Ersättare: André Bernardini, Marcus Baggesen (in 82), Karl Gunnarsson, Jonathan Ring, Ismet Lushaku (in 66), Bonaventure Lendambi (in 82), Frederic Nsabiyumva, Victor Wernersson, Peter Amoran