Elis Jäger har utvecklats oerhört på kort tid. Tillresta VSK:are fick något lyriskt i blicken när han förra sommaren (sent i juli) debuterade i en U21-match mot Sirius på Studan. Det blev liknande reaktioner som de Markus Linday fick i samma stad, men på Lötens IP, två år tidigare.

Steget från division 2 till Allsvenskan kändes emellertid väl stort, så en utlåning kändes således rimlig sent i höstas.

Ingen kunde då ana vilka steg Elis skulle ta under den försäsong vi just lämnat bakom oss. Det har varit en fröjd att se honom tillsammans med målvaktskollegorna Anton Fagerström och André Bernardini samt deras målvaktstränare Johannes Petersson.

Kvartetten har ofta varit först ut till träningarna och jobbat intensivt under hela passen. Anförda av den av både spelare och ledare hyllade Johannes Petersson har de nötts, detaljer kommunicerats och bollar räddats.

Tidigt under försäsongen kände många att det nog kunde bli kamp om målvaktsplatsen. Anton eller Elis? Ni vet hur det blev, Elis Jäger vaktade målet mot Kalmar i premiären och han gjorde det med den äran.

Med tanke på Elis Jägers stora utveckling under vintern och våren tänkte jag prata lite med honom om bakgrunden, utvecklingen och hur han tagits emot i VSK.

Vi slog oss ner i ett av tränarrummen efter a-lagets lunch, samtidigt som en del akademitränare förberedde sina träningar omkring oss. Som alltid inspirerande med all aktivitet som råder i dessa lokaler.

Vi vet att du är född och uppvuxen i Nyköping. Kan du lite kort beskriva din bakgrund?

Har inget att klaga på, hade det jättebra. Jag höll på med fotboll från att jag var 6–7 år i en sådan där fotbollsskola. Höll även på med handboll tills jag var 13–14 år. Sedan var man tvungen att välja, och då blev det fotbollen.

Var du målvakt i bägge?

Jag började som målvakt i handboll, sedan blev jag niometersskytt. I fotboll var jag målvakt men spelade ändå en del ute tills jag var 15, sådär.

Hade du några förebilder som målvakt?

Casillas var nog min främsta förebild eftersom jag hejar på Real Madrid.

Hade du någon fotbollsinriktning på gymnasiet?

Vi hade något som heter NIU (Nationellt godkänd idrottsutbildning). Då blev det två extra träningar i veckan i skolan.

Det var då du började nosa på en plats i Nyköpings BIS?

Min moderklubb är IFK Nyköping, men när jag var 15 hade jag min första träning med BIS. Då var det lite fram och tillbaka ett par år, men 2022 fick jag A-lagskontrakt med dem. Då tränade jag med a-laget men spelade med U19. 2024 fick jag förtroende som förstemålvakt i A-laget.

Var det i den vevan VSK kontaktade dig?

Det var året efter, 2025, två veckor innan seriepremiären som jag fick reda på att det fanns intresse. Jag skrev på för VSK sista veckan innan seriestart. Överenskommelsen var att spela match med Bissarna och träna med VSK. Jag flyttade också till Västerås då. Jag behövde bara åka till Nyköping en gång i veckan, så det var lugnt.

Dåvarande managern Kalle Karlsson hade följande att säga om Elis när han skrev på för drygt ett år sedan: ”Vi letade i närområdet efter en lämplig profil och vi fastnade för Elis Jäger. Vi ser stor potential i honom på sikt och han har definitivt egenskaper för att bli en elitmålvakt. Han kommer att ta stora kliv nu när han får träna i den här miljön, så det ska bli spännande att följa hans resa.”

Du fick debutera i storsegern (6–1) mot Östersund uppe i Jämtland i höstas.

Ja, det var riktigt häftigt naturligtvis. Kände direkt att jag togs emot oerhört bra av övriga grabbar i laget. Alla är verkligen svinsköna.

Man upplever som supporter en väldigt stark träningskultur hos alla i laget, hur är den?

Spelare och ledare har byggt upp den väldigt tydligt under några år, så det var lätt för mig att bara komma in i det. De kräver hela tiden att man ska ge allt och inte tumma på något.

Man såg att du hade talang när du kom förra året, men upplever att du utvecklats mycket på de här månaderna. Känner du så själv?

Ja, absolut. När jag kom hit hade jag ju bara spelat i division 2 innan. Sedan blev jag rätt fort inkastad i hetluften och har fått mina matcher, det gav mycket.

Ni tränar väldigt mycket som ett team, alla tre målvakter inklusive målvaktstränaren Johannes Petersson, och är nästan alltid ute först till träningarna?

Det blir lite så för oss målvakter, vi skiljer oss från utespelarna och får gnugga på tillsammans med våra detaljer.

Målvaktstränaren JP får väldigt mycket lovord från olika håll, vad har du att säga om honom?

Jag har ju bara varit i division 2-miljö innan, men han är den klart bästa målvaktstränaren jag haft. Utan tvekan. Han jobbar med mycket detaljer och jag känner själv att jag går framåt hela tiden med hans hjälp.

Ni känns som sagt som ett bra team, alla tre målvakter…

Ja, ända sedan jag kom har Anton och André varit jättehjälpsamma och kommit med tips och så.

Du hade ju prövat på hetluften i cupen, men hur kändes det när du fick chansen som förstamålvakt i premiären mot Kalmar?

Man försöker bara tänka att det är vilken match som helst egentligen. Det var bara kul och mäktigt. Det var aldrig någon ångest, utan jag tänkte bara: ut och njut när du fått den här möjligheten. Rubbe har sagt att han vill ge mig förtroende, så jag är redo även mot Elfsborg om jag skulle få fortsätta.

Vad har du för mål med fotbollen framgent?

Sedan jag var yngre har jag alltid velat bli så bra att jag kan leva på fotbollen, och det kan jag nu, så nu gäller det att försöka bli så bra som möjligt.

Är imponerad att du är så bra med bägge fötterna också, det är rätt ovanligt bland målvakter?

(skratt) Nja, det skulle jag inte säga, men bägge fötterna funkar.

Hur trivs du i Västerås som stad?

Jättebra, det är en lagom stor stad. Det är inte den här Stockholmsstressen men inte heller litet, så allt finns.

En sista banal fråga, vi har inte kunnat hitta någon officiell siffra på din längd som stämmer, 184 såg jag någonstans men det måste ju vara fel?

Jag är 197 cm faktiskt.

Intervjun är därmed över, men Elis avslutar med några ord om VSK:s fans som han tycker är helt fantastiska, såväl borta som hemma. Elis Jäger ger intryck av att vara en genuin kille och det lugn han uppvisar runt sin allsvenska debut imponerar stort. Önskar honom lycka till framöver och ger mig ut i Rocklundaområdet, där ännu ett omilt aprilväder råder. Lunchrusningen har sedan länge lagt sig på restaurangen intill, men några akademitjejer tränar på Hitachis matta.

Henric Nilsson