Vi tar pulsen på Jesper Adolfsson: Mittbacken som tog chansen när han fick den

Värvad från en Ettanklubb och tänkt som back-up i VSKs backlinje.
Nu har Jesper efter sina sex månader i klubben vuxit ut till en startspelare som klivit fram och allt mer styr backlinjen.

– Jag tog chansen när jag fick den och sen har jag fortsatt att utvecklas, säger Jesper om sin resa i VSK.

Jesper Adolfsson blev klar för VSK den 17 mars i år. För er som minns situationen hade mittbacken tillika lagkaptenen Sean Sabetkar lämnat klubben dagen innan. Jesper värvades in som ersättare med en tänkt back-up roll för de mittbackar som redan fanns i klubben.

Som alltid är fallet har skador drabbat truppen och i år har mittbackspositionerna varit särskilt utsatta. Redo fanns Jesper Adolfsson som slängdes in hetluften när Pedro Ribeiro skadas i matchen mot Vasalund. Resten skulle man kunna säga är historia.

Vi ringde upp Jesper för att stämma av med honom hur han ser på sitt första knappa halvår i klubben.

Jesper – du kom till VSK från Motala AIF, en klubb med en historia av att pendla mellan Div. 2 och Ettan. Med det som bakgrund – vad var dina första upplevelser av VSK och elitfotbollen när du kom hit?

– Det första jag slogs av var hur fina killar det var i laget. Det var inga problem, faktiskt jättelätt att komma in i gruppen. Fotbollsmässigt är det så klart ett steg upp från Ettan, det märktes så klart. I övrigt tyckte jag att det verkade vara en välskött klubb där saker och ting fungerade.

Du hann inte träna särskilt länge med truppen och acklimatisera dig innan det var dags för debut i den tredje seriematchen mot Vasalund på hemmaplan.

– Så var det. Pedro skadade sig och jag satt på bänken och plötsligt var jag på planen och skulle spela. Det var nog tur att det gick så fort att jag inte hann tänka efter. Jag märkte direkt att tempot var högre än vad jag var van vid och att det gällde att vara skärpt för att hänga med. Vi vann matchen och det var en skön känsla att komma från sin debut med en seger i bagaget.

Efter den matchen har du i princip varit bofast i startelvan – hur har du lyckats med det?

– Jag har ju blivit Pedros ersättare så att säga under hans skadeperiod. Om man frågar mig tycker jag att jag har gjort det bra och att jag har vuxit in i rollen som mittback på ett bra sätt. Jag tycker jag utvecklas varje dag och första tiden handlade mycket om att lära känna mina kollegor hur de spelade och agerade på plan.

– När jag spelade med David (Engström) och Gustaf (Lagerbielke) tycker jag det gick riktigt bra. Vi var svårpasserade som backlinje och laget släppte inte in särskilt många mål.

Nu när du spelat på den här nivån en tid och fått mäta dina förmågor mot lagkamrater såväl som motståndare. Vad skulle du säga dina styrkor är?

– Jag vill börja med att säga att jag har haft bra lagkamrater som hjälpt mig och bra tränare som visat mig hur jag ska göra. Sen tycker jag att jag har hittat rätt i mitt sätt att spela med mina lagkompisar. Ska jag säga något specifikt tycker jag att mitt spel i uppspelsfasen har fungerat bra och att jag är delaktig där.

I början av serien var försvarsspelet väldigt solitt – nu är det mer upp och ned – varför har det blivit så?

– Det första är så klart att det är svårt att spela med olika kollegor hela tiden, det har varit väldigt mycket byten under en period. Det tar tid att bli samspelt och sen har vi också bytt spelsätt med våra nya tränare.

Vad blir nytt för dig som back i det nya systemet?

I defensiven skulle jag säga att vi ligger lite högre med backlinjen och att vi pressar lite mer. Jag får ta ett större ansvar för backlinjen och se till att den står i linje. Offensivt har speluppbyggnaden ändrats en del och för oss backar har det inneburit att vi blivit mer involverade i uppbyggnadsspelet. Det tycker jag är kul då jag får använda mina fötter och spela bollen, vilket jag tycker är en av mina styrkor.

Hur känns det att av de som spelar i backlinjen är du den som varit längst i klubben med ett knappt halvår i den grönvita tröjan?

– Det var så klart inget jag räknat med men det har varit skador och rotation av spelare, då kan sånt här inträffa. Jag har fått ta ett större ansvar över backlinjen, trots min korta tid i klubben. För mig är det dock inget problem eller något jag är rädd för. Jag är van att leda backlinjer och till och med hela lag sen min tid i AIK:s U19 lag där jag var lagkapten. Man växer in i det, konstaterar Jesper.

Det har inte gått så bra på planen den senaste tiden – vad behöver laget göra bättre för att vinna matcher?

 – Det är enkelt på ett sätt att svara på, vi måste sluta släppa in så många mål. Hela laget måste visa bättre skärpa i försvarsspelet. Konkret skulle jag vilja se att vi tar i mer i försvarsarbetet och spelar lite fulare och hårdare – helt enkelt grisar mer i defensiven.

Utifrån ditt halvår i klubben vad tycker du att du har gjort bra – finns det något som du vill förbättra?

– Jag tog chansen när jag fick den och sen har det rullat på därifrån. Tittar jag på mig själv tycker jag att jag utvecklas hela tiden offensivt såväl som defensivt. Konkret har jag fått ta ett större ansvar i backlinjen och leda den mer. Jag vill fortsätta med det jag gör nu och bidra till lagets prestationer på alla plan jag kan.

Laget har ett nytt tränarteam nu – är det några skillnader hur träningar bedrivs och hur matchförberedelserna ser ut?

– Träningarna är självklart annorlunda då det nya teamet vill genomföra sin syn på hur fotboll ska spelas. Vi tränar mer presspel nu och hur vi ska anfalla, där är det annorlunda. Vad gäller matchförberedelser är det inga större skillnader tycker jag.  

Du bor i Västerås nu – hur trivs du i staden och med ditt liv som fotbollsspelare?

– Jag trivs jättebra i Västerås, det är en mysig stad. Det är fantastiskt att få göra det man älskar på heltid, det vill säga spela fotboll, så jag klagar inte. På fritiden hänger jag ofta med mina lagkompisar på ett fik inne i stan, det kan lätt bli att vi sitter där några timmar varje dag.

Avslutningsvis Jesper, när vi pratade med dig i våras när du blev klar för klubben sa du att ett av dina intressen var kläder, har du hittat någon boutique i Västerås som du shopar kläder i?

– Tyvärr inte, jag åker till Stockholm när det är dags för klädinköp, säger Jesper avslutningsvis.