Ett snack med...

Du var på tränarutbildning i helgen. Hur var det?

– Det är alltid bra att repetera saker och tänka till lite, så det är alltid nyttigt att ta sig den tiden. Kul att utbyta erfarenheter med andra tränare.

Vad gick det ut på?

– Det är diplomkursen på bas 1 de första två dagarna av fyra, så det är repetition, i princip, av det man har lärt sig på alla basutbildningarna.

Och sedan så?

– Det är två dagar kvar, den 12-13 mars, som vi ska köra här i Västerås. Jag hoppas att jag har gjort ett gott arbete och att jag blir godkänd.

Samma helg som matchen mot Syrianska (13 mars 13.15).

– Ja, jag hoppas att det går bra att vara med där.

Sedan hade du Thomas Böckert (akademiledare) med dig också.

– Absolut. Jättekul att akademin rullar på, är väldigt framåt och har duktiga ledare, så det bådar riktigt gott för framtiden. Det känns som att vi är på rätt väg.

Du skulle ju ha missat matchen mot Sleipner, men nu blev det ingenting av den fajten. Vad gör ni för att ersätta den där matchen, i form av träning eller en ny match?

– Ja, vi kommer att försöka hitta en ny match och ersätta den med ett likvärdigt motstånd.

Och i dag är det så kallt så att ni får gå in och träna igen.

– Vi har liksom inget val om vi ska upp med farten. Det var bra engagemang, som alltid med det här gänget, så de anpassar sig. Visst är det roligare att vara ute, men är det inne så är det full gas där också.

Ändrar ni någonting i träningen då?

– Nja, egentligen går måndagar ut mycket på fart, kampspel och att höja pulsen och så där, efter att vi har haft söndagens vila. Och det går att göra på ett bra sätt inomhus, så det är inga problem. Problemet blir om vi ska ha uppspel och taktiska moment på större ytor. Det går ju inte att genomföra inomhus på grund av utrymmesbrist, men då får vi bryta ner det i mindre bitar.

Du körde lite själv också. Hur känns formen?

– Nej, det var Robin (Blommé) som gick av. De stormar ju ifrån mig, så det är ett sundhetstecken, säger Kalle Granath och ler.