Marcus Danielson höll rent framför eget mål – och sänkte distinkt en straff bakom Valstas målvakt Jon Rytterbro.
Han är VSK Fotbolls senaste matchvinnare.
– Jag vill slå straffarna, säger "Mackan" till vskfotboll.nu.
Marcus Danielson har så här långt varit en ledarfigur för VSK Fotboll anno 2010.
Än så länge främst i försvarsledet – men mot Valsta slog han till och blev matchvinnare med sitt straffmål.
Det krävdes en straff för att göra mål trots att du spelade en halvlek som anfallare mot Arameiska?
– Det var nära då men målet kom nu i stället så det var jäkligt skönt, säger mittbacken.
Många missade straffsituationen. Uppfattade du den?
– Jag ser att Axel (Johansson) får bollen felvänd, men jag ser ingen tröjdragning eller så där. Jag blev lite chockad över att det blev straff – jag såg ingenting, beskriver han.
Att ha en central försvarare som straffskytt ter sig kanske för de flesta inte som en självklarhet.
Men i VSK Fotboll är så fallet.
– Kalle (Granath) och "Bärra" (Stefan Bärlin) gjorde varsin lista om vem de tyckte skulle slå straffarna och båda satte mig högst upp.
"Mackan" tackade och tog emot.
– Jag ville slå dem också.
Han har vanan inne, "Mackan". Under tiden i IFK Eskilstuna var det han som hade förtroendet att slå straffarna.
Men inte till en början.
För då var det förre VSK:aren Johan Fensbys (numera i Arameiska Syrianska) uppgift.
När denne eminente skytt försvann, just till Grönvitt, så fick ynglingen Danielson förtroendet.
Vanan är alltså inne.
Varför är du en god straffskytt?
– Jag är rätt lugn som spelare, så jag blir inte så jäkla nervös.
Sedan tränarduon bestämde sin straffskytt har det varit "hårdträning".
På senaste tiden har han nött, nött, nött...
– Kalle sa åt mig att jag skulle köra innan våra träningar börjar, så jag har tränat rätt mycket på straffar senaste tiden, säger Marcus Danielson.
Marcus Danielsons adelsmärke är annars, givetvis, hans försvarsspel.
Och liksom för hela laget flöt det på smärtfritt mot Valsta på lördagseftermiddagen.
– Ja, det tycker jag. Vi spelade jäkligt tajt försvarsspel. De hade väl bara en riktigt farlig chans där Oscar (Pehrsson) får ut sitt ben och den går över.
Kan du peka ut en nyckel till varför det fungerade så bra?
– Vi hade under hela veckan tryckt på att defensiven var det viktigaste. När alla krigar för varandra så är vi väldigt bra bakåt. Vi brukar alltid skapa chanser, även om det nu var en straff.
Vad tycker du om Valstas insats?
– De höll ju i bollen mycket, men det tillät vi dem också. Sedan hade de en lite mindre kille (Mikael Nilsson) som rörde sig lite fritt. Han tyckte jag var bäst i deras lag – han var lurig.
Känns det som att ni har hittat tillbaka till ert spel nu?
– Ja, defensivt i alla fall. Det finns lite mer att önska offensivt. Jag tycker att vi är lite för stressade när vi får bollen – vi vågar inte hålla i den. Det är betydligt skönare att vila med bollen än att hålla på och jaga den hela tiden. Vi gillar ju att kontra, så är det, men ibland kan det vara bra att hålla i bollen också och inte bara slå iväg den.
Just för tillfället stressas VSK Fotboll av en del skadeproblem.
Såväl Filip Mårtensson och Temesgen Berhane är för tillfället vid sidan av – och till råga på allt är mittfältskrigaren Lucian Damianovici avstängd på söndag hemma mot Carlstad United (avspark 17.00).
– Det är klart att det påverkar – det är ordinarie spelare som har varit borta.
Då får ni där bak erbjuda en trygghet?
– Det blir väl att vi får hjälpa mittfältet – de som kommer in och spelar där – så mycket som möjligt.